Ordkrig 2008
Tråkigt nog måste jag säga att det bästa med Ordkrig var efterfesterna och poetarrangemangen utanför tävlandet.
Och att träffa Lisa och Ronbir. Det var en väldigt trevlig vitamininjektion.
När det gällde tävlingarna i Individuella grenen kände jag mig mest besviken på mig själv.
Jag har kommit fram till att jag helt enkelt inte skriver tillräckligt bra för att klara mig bra på estradpoesiscenen. Det känns lite tungt. Vid tidigare tävlingar har jag kunnat skaka av mig dåliga jurypoäng och känna mig nöjd med min insats. Inte denna gång och det gör mig ännu mer besviken på mig själv. Jag hade velat ha i alla fall ett enda poäng att jubla över, att trösta mig med men inte ens det fick jag. Jag kom visserligen på 4:e plats i ett bout men efter det gick det inte alls så bra.
Lagtävlingen: Vi förtjänade högre poäng på sista dikten. Vi var bra. Det var vi.
Efter lagtävlingen var över var jag inte så professionell.Jag trodde faktiskt inte att jag skulle bli så pass arg och besviken som jag blev. Men jag bättrade mig mot slutet av kvällen. Jag förstår mest inte varför jurygrupperna inte gillade oss mer.
Och jag kom sist i Improesin, precis som jag gjorde förra året. Det är en aning lättare att bära. Improesi är svårt och läskigt men fortfarande kul. Det går inte alls att veta hur det kommer att gå för någon.
Jag vill bara lyckas med något som är viktigt för mig. Bara en enda gång.
Och att träffa Lisa och Ronbir. Det var en väldigt trevlig vitamininjektion.
När det gällde tävlingarna i Individuella grenen kände jag mig mest besviken på mig själv.
Jag har kommit fram till att jag helt enkelt inte skriver tillräckligt bra för att klara mig bra på estradpoesiscenen. Det känns lite tungt. Vid tidigare tävlingar har jag kunnat skaka av mig dåliga jurypoäng och känna mig nöjd med min insats. Inte denna gång och det gör mig ännu mer besviken på mig själv. Jag hade velat ha i alla fall ett enda poäng att jubla över, att trösta mig med men inte ens det fick jag. Jag kom visserligen på 4:e plats i ett bout men efter det gick det inte alls så bra.
Lagtävlingen: Vi förtjänade högre poäng på sista dikten. Vi var bra. Det var vi.
Efter lagtävlingen var över var jag inte så professionell.Jag trodde faktiskt inte att jag skulle bli så pass arg och besviken som jag blev. Men jag bättrade mig mot slutet av kvällen. Jag förstår mest inte varför jurygrupperna inte gillade oss mer.
Och jag kom sist i Improesin, precis som jag gjorde förra året. Det är en aning lättare att bära. Improesi är svårt och läskigt men fortfarande kul. Det går inte alls att veta hur det kommer att gå för någon.
Jag vill bara lyckas med något som är viktigt för mig. Bara en enda gång.
Kommentarer
Trackback
