The lion, or The Troll

Det är bra att vara lite nervös när man ska göra något för då presterar man bättre.
Men det är inte bra att vara så nervös att man inte vågar öva allt för mycket. För övar man för mycket upptäcker man allt som man tycker är fel med det som man ska presentera och tycker man att mycket är fel brukar det vanligtvis inte gå så bra.
Och när jag blir nervös får jag svårt för att äta. Det är inte heller så bra för jag tror inte att man presterar så bra på tom mage.

Vad jag försöker komma fram till är att det inte spelar någon roll att jag har:

1. Skrivit om texten flera gånger för att få den så bra som möjligt.
2. Skrivit ut den med storlek 14 så att jag ska se den bättre.
3. Strykit under de viktigaste orden så att jag inte ska läsa allt innantill.
4. Tycker att jag har valt en bra sak att presentera.
5. Har klistra fast texten på papper som 1. Har färger som matchar mina kläder. 2. Är i lämplig storlek.
6. Laminerat in korten för att de inte ska fladdra och för att det ska bli lite roligare.

Alla ovanstående punkter spelar ingen roll.

Jag vill ändå inte göra denna presentation. Min enda tröst just nu är att det är över om några timmar.
Och då ska jag packa min väska för att åka till Bettan för att ha roligt hela helgen har jag tänkt.
Hårfärgningsfest, inflyttningsfest och överraskningar. Och Betzy. Kan det bli bättre?

Nåja, trots allt klagande ska jag ändå förbereda mig lite mer med att göra lite röstövningar. Jag lärde mig ju faktiskt såna när jag gick på Åsa.
Och jag ska stoppa något i magen också. Magen behöver frukost för att vara glad.

Jag skulle mycket hellre vilja nervös över att tävla i Poetry Slam. Heller vara nervös över det än över att för Delkurs 4 presentera något som är viktigt för mig.
Jag får visualisera Åsaklassen framför mig när jag gör min presentation. Då går det kanske bättre.