The lion, or The Troll

Radera, börja om från början, gör något nytt, något oväntat
eller fall in i gamla mönster
det är upp till dig

*

ingen F som höll i FPD idag hon är sjuk enligt den andra instruktören
det kändes tomt men det gick i alla fall det är bra att veta

jag saknade henne är så van vid att få en slags vitamininjektion bara av att se henne
att gå förbi ett litet kort på en affisch är inte samma sak

fast samtidigt när hon inte var där och tidsvis distraherade mig med enbart sin närvaro kunde jag fokusera på ett nytt sätt
fast jag tog inte i lika hårt
kan bero på förkylningen som kanske är på väg
kan lika gärna bero på att hon inte var där

på vägen hem skrev jag en dikt i huvudet
när jag kom hem skrev jag ned den
det är en dikt som ska läsas på scen (jag har till och med rörelser till den) så nu är jag sugen på att slamma men slamföreningen här i örebro verkar lite död

för en gångs skull var det ingen som sa något under passet
och jag hade ett naturligt med instruktören som var där
livet verkar inte vilja samarbeta med mig
för jag tror faktiskt
att jag hade sagt samma saker till F ifall hon hade varit där

egentligen är det dumt att jag kallar henne för F
bor man i örebro och tränar FPD eller APD vet man vem jag skriver om
men sak samma, för sent nu

näst vecka
förhoppningsvis får jag se henne
och kanske ta min chans och säga något henne även om det bara blir ett kort
'tack för ett bra pass' eller något i den stilen

Det är tydligen måndag idag.

Det innebär att skolarbete är obligatoriskt om man pluggar.
Jag har gjort mitt skolarbete idag. Ordklassövning. Bestämt tempus på verb och deklination på substantiv.

Det är måndag idag
Det innebär att det var söndag igår och att det är tisdag imorgon.

Imorgon är det alltså tisdag. En väldigt uppbokad tisdag.
7-10 = Tvättid +
ca 11 - ca 12 - Studentmässa
12-13 Grupparbete
13-16 Föreläsning
16- ca 17:45 Hör ska jag hinna byta om och äta något
17:45 Cykeltur eller promenad
18:15 Träning, Free Power Dance
ca 19:45 dusch följt av mat sen tv tills sängdags

Men idag är det måndag. Och eftersom jag ska upp tididgt imorgon måste jag gå och lägga mig inte allt för sent.
Jag borde börja tänka på att diska och fixa middag också.

Eh, jag ville skriva ett roligare blogginlägg än så här men jag är för trött så jag orkar inte komma på något roligare att skriva om.

jag spanade efter söta tjejer på dansgolvet men det fanns ingen som ens kom lite i närheten av F
jag tänkte att jag kan se någon som jag tycker är jättesöt så kanske, så kanske vad?
Så länge F framkallar bubblor i min kropp kommer det inte att finnas någon lika söt, underbar, fantastisk, vacker o.s.v. som hon

på bussen fanns det en kvinnlig väktare som såg helt okej ut
jag gillar kvinnor i uniform jag tänkte snabbt F är säkert skithet i uniform
Betzy tyckte att jag var rolig
jag tycker att det är tragiskt

jag vill veta hur hon ser ut när hon inte har träningskläder på sig
jag vill veta vad hon gör när hon inte leder Free Power Dance
jag vill veta om hon håller någon i handen och i så fall vem

jag vill faktiskt inte tänka på henne så mycket som jag gör
en paus skulle inte vara helt fel


jag ville att ett mirakel skulle ske jag ville att hon skulle kliva in genom dörren på Orlando jag ville att vi skulle se varandra tvärs över dansgolvet och att tiden då skulle stå still att vi skulle röra oss långsamt mot varandra med stora leenden och glittrande ögon
och sen, ja

I want the fairytale
ja, fast i en lesbisk variant naturligtvis

There ain't no cure,
There ain't no cure for love
I'm aching for you baby
I can't pretend I'm not


(Citerade saker: This Kiss - Faith Hill, Pretty Woman, Ain't No Cure For Love - Leonard Cohen)

Lördag. Kväll.

De senaste dagarna har jag ogillat tanken på att bara sitta inne i min lägenhet hela dagarna.

Jag tränar på tisdagar och onsdagar.
I går var jag på bio.
Idag ska jag ut och festa lite.

Jag jag var på bio ensam.
Jag sitter och dricker drinkar och 'förfestar' ensam. Fast jag ska träffa en kompis på utestället. Sp totalt ensamt blir det inte.

Jag känner mig lite som en tråkig, ensam utomjording. Och här var det tänkt att jag skulle utveckla den tanken men jag kommer inte åt orden just nu. Men det var något om hur pass socialt acceptabelt det är att göra saker själv som jag antar att de flesta andra göra tillsammans.
Att gå ensam på bio är förresten inget som jag alltid har gjort eller som från en början var lätt. Det är något som jag fick lov att lära mig för att inte missa de filmer som jag ville se. Men mer om det någon annan gång.

Spelar fortfarande soundtracket till Breakfast On Pluto. Såg om filmen igår, efter mindre än 1 månad. Älskar den fortfarande.


Nu ska jag fortsätta göra mig partyfin.



Annars känns det som att jag måste göra något åt det här som kallas kärlek. För det är inte hållbart i längden att ha det som det är nu.

wig, bam bam, gonna get you if I can
wig-wam bam wanna make you understand

sömn är nödvändigt

en kväll i kreativitetens tecken tycks dock vara på väg

jag skyller på soundtracket till breakfast on pluto det har äntligen kommit och måste spelas om och om igen

i cd-konvolutet står följande
Breakfast on pluto is a film about a character, Kitten, who's constructed by onother character, Patrick, one female, one male, both want to live within the lyrics of popular song /---/ An alternative version of the early seventies, before the disco explosion, where every song wore its heart on its sleeve, and the heart was a purple one.

förmodligen därför är känslan i musiken gjord för att passa en sån där kväll

jag går och inte och lägger mig förens jag har tröttnat

skrivandet, poesi lutar det mest åt
photoshop, magiska bilder ska skapas

sen får vi ser vad det blir

kanske
findig our breakfast on Pluto

för du kan inte säga vad du egentligen skulle vilja säga

efter det lyriska, efter stillheten, när ljuset ännu inte har anlänt
allt du vill är att stanna kvar i känslan och när du undrar varför det inte kan kännas så oftare inser att du måste hitta andra sätt att hitta det på
ser det hopplösa i situationen

under det lyriska dansade du bland molen, lätt som en fjäder tillsammans med din gudinna
en fantasi som verkligheten inte komma att komma i närheten av

och du tänker att om hon nu skulle fråga vad vad du tänker på skulle hon bli generad och inga fina romanser och någonsin börjar med genans

under stilheten var du harmonisk, stilla i dina tankar

ord som beskriver betydelsen ligger på tungan men du håller dig till tystheten
du vill inte orden som rymmer allt men som inte avslöjar känslorna

fraser som kunde ha sagts
uttänkta förklaringar (jag vill inte prata om det som jag inte kan förklara)

ibland räcker orden inte till
ibland får de inte tillfälle att yttras

Första föreläsningen. Svenska språkets struktur, d.v.s. grammatik.
Det var en väldigt roligt lektion. Jag har kommit fram att jag gillar grammatik och att jag ser fram emot att lära mig. Vi kommer att ha uppgifter mellan varje föreläsning, det ska bli roligt att göra dem. Läraren är väldigt bra och gruppen verkar bra.

Och vi får diskutera. Och många verkar vilja diskutera också.

Min passion är ord. Språk, framförallt det skrivna språket. Insåg det när jag var på hemåt. Filmvetenskapen var också rolig och spännande i början men nu är jag mycket, mycket mer positiv.


Jag har läst den här delkursen innan, men det var i Kristianstad så den såg inte riktigt likadan ut. Den här verkar bättre. I Kristianstad var det något som jag tog mig igenom och som visade sig vara något roligare än vad jag hade trott.
Eftersom jag har läst grammatik vet jag att jag kommer att bli 'skadad' så småningom. Alltså, jag kommer att börja ta ut satsdelar på i stort sätt allt som jag och andra säger och skriver. Men det ska bli roligt. Ser nästan till och med fram emot tentan.

Eh, det var tänkt att det här skulle bli en lite längre och mer utvecklande text men jag är lite stressad, ska iväg och träna snart.

Avslutar men två meningar som jag aldrig trodde att jag skulle skriva: Grammatik och träning på samma dag. Kan det bli mycket bättre än så?

Kurrstart imorgon. Introduktion kl 11 - 12 som jag inte vet om jag behöver gå på. Ämnesintroduktion kl 14 som jag måste gå på.
Jag borde sova vid det här laget. Misstänker att det är en fördel att vara pigg när en ny kurs börjar. Vore kanske bra om man orkade vara lite social också när jag för första gången ska träffa mina nya kurskamrater. Jag är lite nervös men jag försöker att inte tänka på det.

Jag borde städa också, kanske till helgen eller under veckan om jag får tid.

Har styrelsemöte imorgon och tänkte gå på stan lite före, kanske i alla fall titta på joggingskor, boka tid hos frissan, vill färga eller permanenta.
På tisdag har jag föreläsning tills 16, träning 18:15 och innan dess borde jag hinna äta. Men å, jag kan kliva upp tidigare och städa på tisdag, börjar ju faktiskt 13 för ärligt talat, städa går snabbt om man är fokusrad och måöinriktad. Och om jag städar på tisdag så kan jag plugga hela onsdagen.
Låter som en bra plan. Ska bara genomföra den.

Jag känner för att rensa bland min musik på datorn, har mycket där som jag aldrig kommer att lyssna på. Jag vill göra det nu men jag borde tänka på att sova...

Annars
dagdrömjag mer mycket just nu. Dagdrömmer om kärlek. Om hur det ska kunna bli något mellan mig och F. Jag tror inte på dagdrömmarna men det vore underbart om...

Dags att sova, eller i alla fall att gå till sängen. Läsa en stund annars kanske jag aldrig kommer att läsa ut boken. Läser 100 år av ensamhet av Gabriel García Márquez. Den är bra, men lång och texten är liten så det tar tid.

Jag ångrar inte att jag tränade igår men hade jag låtit bli hade jag nog inte småhaltat idag.

Från tisdag 15/1-08 kl 11:00 till måndag 21/1-08 kl 11 ca är jag ledig. Inga kurser, inga inlämingsuppgifter, ingen uppsats. Ledig med gott samvete.

På tisdag som jag väljer att kalla dag 1 städade, diskade, tvättade och tränade jag. Samt var uppe rätt så sent.
Dag 2 sov jag länge (ca 15... ops) såg lite på tv, satt vid datorn, tränade upprepade punkt 2 och 3
Idag, torsdag dag 3 hade jag tid hos tandläkaren kl 11:10. Klev upp vid 9:30 efter få timmars sömn. Gav mig iväg i god tid men höll på att komma för sent på grund av dålig skyltning.
Det visade sig att jag hade ett litet håll och är dålig på att borsta tänderna.
Ska tillbaka till tandhygenisten senare idag, kl 15 för att vara exakt.

Och på vägen från tandläkaren småhaltade jag lite. Min fot vill tydligen vila. Det ska den få göra också, tills det att dags för mig att åter igen bege mig till folktandvården.

Undrar vad jag ska göra av morgondagen.

Foten mår bättre idag.

Träningen var jätterolig även fast jag kände av att det gjorde ont. Jag har nu tränat två dagar i rad. För bara några månader sen skulle jag inte ha trott att det skulle kunna vara möjligt. Och jag gillar det till och med. Längtar redan tills nästa gång. Jag hoppas verkligen att det håller i sig.

Jag vill inte att något ska gå fel den här gången. Jag vill inte sluta träna ifall jag skulle möta någon motgång. Det finns x antal saker som skulle kunna förstöra det men jag ska göra mitt bästa för att det inte ska bli så.


And my instruktör. Let's call her F
När jag först såg henne blev jag inte lika glad som jag har blivit tidigare. Dels för att jag i tankarna var inne i det som skulle kunna sabba ... nu är jag dessutom mer medveten om att mina känslor, att det är väldigt osannolikt att de är besvarade. Helt har jag inte hett upp hoppet. Jag måste få henne att lägga märke till mig. Måste, så snart som möjligt komma på hur.

Än så länge nöjer jag mig med att jag blir glad av henne.

Men jag har fört en konversation. Med den andra instruktören.

För övrigt ska jag till tandläkaren imorgon.
Och jag måste köpa tvål. Gärna fixa joggingskor också
innan den nya kursen börjar på måndag.
På fredag orkar foten kanske med, förhoppningsvis.

Och jag har träningsvärk, på alla möjliga ställen. Det märks verkligen att Afron tränar muskler som man inte använder så ofta. I love it :)

Jag ville att allt skulle gå bra. Jag ville satsa, använda alla mina krafter.

På vägen till träningen fick jag plötsligt ont i foten. Jag trodde det berodde på skon och att jag hade klivit snett eller nått. Jag tänkte, ajja, det blir bättre när jag for av mig skorna och får hela foten mot golvet. Det är bara lite ofarligt ont.

Det blev inte bättre. Nånstans i mitten av passet ville den nästan inte alls sammarbeta. Dumma fotjäkel.
Jag gjorde i alla fall så gott jag kunde.

Efter passet försökte jag gå, som vanligt, det gjorde ont, jag haltade. Men jag var fortfarande fast besluten om att träna Afro Power Dance, det är imorgon.

Läget såg hopplöst ut, efter vila gjorde det lika ont som innan. Var tvungen att åka ned på stan för att återlämna böcker till Orlandos bibliotek.

Hemma nu, jag har smörjt in den i värlsalva och lindat det. Nu går den att stå på. Jag tror att jag kommer att kunna träna imorgon, jag ska i alla fall försöka. Ska däremot skippa min planerade shoppingtur, hade tänkt köpa jogginskor.

Och, hur gick det med instruktören.
Sötare än vad jag minns, lika glad.
Samma känslor som jag hade innan. Det är svårt att lära sig nya steg när man inte vågar tittar på ledare eftersom man då riskerar att fnittra lite smått hysteriskt.

Jag tror inte att mina känslor är besvarade men det gör inte så mycket.

Jag önskar bara att jag kunde våga prata med henne.
Jag bytte visserligen några ord med henne men det kändes inte naturligt. Jag måste verkligen öva upp mina sociala kunskaper. Vet bara inte hur jag ska finna modet till det.

Varför fungerar jag som jag gör?

"Jag förväntar att word ska lägga av när som helst som en reaktion på allt ordbajsande jag har gjort i min uppsats."

Det skrev jag igår. Jag blev färdig till sist. Nu är den inlämnad. Nu kan jag inte göra annat än att vänta på betyget.

Sen jag kom tillbaka efter att ha lämnat i den har jag städat och försökt röja undan lite saker som jag inte använder. Jag tvättar också.

Det blev väldigt mycket mer plats här när jag tog tillbaka resväskorna till förrådet...

Att städa är tråkigt, så just nu har jag en paus och gör lite annat tills det är dags att gå tillbaka till tvättstugan och hänga upp tvätten.

Träningen startar ikväll. Jag längtar nervöst.

* - * - * - *

Senare.
Håret fixat.  Väntar på att klockan ska bli dags att gå.

 

Utkast 9/6 - 07 18:58

"barfota, i regnet, i åskan, bara en aning rädd

snart har nog de flesta på området sett mig"


15 utkast. 15 utkast till blogginlägg. Påbörjade texter som jag aldrig har avslutat.

Tänkte att jag skulle dela med mig av några av dem. Detta eftersom jag just nu gör de sista ändringar i min c-uppsats innan den slutgiltiga versionen ska lämnas in. Jag har 'bara' 3 olika saker att avsluta. 3 saker som måste förklaras lite bättre. Det borde egentligen inte ta lång tid men eftersom jag har för vana att göra lite saker emellan vettigt nedskrivna ord tar det lite lång tid, men färdig i tid lär jag bli. Det blir jag alltid.

Utkast där jag citerar musik som jag ansåg sa något om något = 5
Inblandade artister Indigo Girls, Winnerbäck, Sunrise Avenue, Lisa Ekdahl, Heather Nova,

Ett utkast är ett påbörjat försök till att skriva något om vad jag hoppas få ut av år 2008.

Ett annat handlar om hur mycket musik det finns i världen och hur det innebär att man

Ett som jag började på hemma hos mina föräldrar skulle handla om standardfraser som mina föräldrar alltid tycks säga varje gång jag är hemma. Och när farmor är på besök "vi vet ju inte hur länge hon får vara med oss". Detta har de sagt varje jul och sommar sen farfar dog. (Det är 7 år sen tror jag)

Det sista jag tänker ta upp är ett som var tänkt att bli funderingar på hur pryd jag är i jämförelse med andra personer i min omgivning.

Nu tystande cd-skivan jag spelade. Dags att byta. Dags att göra lite mer skolarbete. Fylla i lite luckor.

På återseende.


Nåja,

Lite reklam.

Har sett en film som jag har förälskat mig i; Breakfast On Pluto (2005) Neil Jordan

Citerar mig själv med vad jag skrev om filmen på ett forum.

Den var absolut underbar. Skrattade, grät och förtjusades. Irländska, söt transvestit, allvar, humor, kärlek, underbar musik, snyggt filmad, bra skådespelare. Det kan inte gå fel. I Trailern spelas den underbara låten Windmills of you mind med Dusty Springfield. Resten av låtarna är också bra. Därför kände jag mig tvungen att beställa soundtracket :)

Måste citera bitar ur filmen känner jag. Först citatet som jag sms:ade till Betzy. Ett nytt favorituttryck.

Patrick "Kitten" Braden: Well, fuck me pink with a hairy arse!

Sen följande vackra dialog

Patrick "Kitten" Braden: And the other thing about the Phantom Lady was, Bert, she realized, in the city that never sleeps...
Bertie: What did she realize, Kitten?
Patrick "Kitten" Braden: That all the songs she'd listened to, all the love songs, that they were only songs.
Bertie: What's wrong with that?
Patrick "Kitten" Braden: Nothing, if you don't believe in them. But she did, you see. She believed in enchanted evenings, and she believed that a small cloud passed overhead and cried down on a flower bed, and she even believed there was breakfast to be had...
Bertie: Where?
Patrick "Kitten" Braden: On Pluto. The mysterious, icy wastes of Pluto.

Och så måste jag avsluta replikcitaten med en konverstation mellan två rödhakar

Robin 1: She doesn't look anything like Mitzi Gaynor!
Robin 2: What do you know about Mitzi Gaynor?
Robin 1: Nothing. But as Oscar Wilde said, "I love to talk about nothing. It's the only thing I know anything about."


Den underbara trailern som fick mig att vilja se filmen.



Tillbaka till Dusty Springfield och låten The Windmills of you mind. Jag skulle kunna citera hela låten här men det tänker jag inte göra. Jag tänker nöja mig med början av den. Sen kan den som vill leta reda på låten på egen hand, eller spela trailern om och om igen.

Round
like a circle in a spirlar
like a wheel within a wheel
never ending or beginning
on a ever spinning reel
as the images unwind
like the circles that you find
in the windmills of your mind

Det var allt för den här gången. Se filmen så att ni slipper undra vad ni har gått miste om. Vi kan ha filmkväll hemma hos mig.

Allt är packat nu. Eller, nästan. Datorn har jag inte packat ner den men jag ska snart. Så snart jag har skrivit färdigt detta inlägg.
Mamma insisterar på att skicka med en matlåda och lite bröd också. Det har jag inte heller packat ner än.
Tåget till Örebro går vid 22-tiden. Det är skönt att slippa byta tåg. Kan sova hela vägen om jag vill men det lär jag inte göra.
Det ska bli skönt att åka hem till Örebro även om det har gått ovanligt bra att vara hemma en längre tid. Jag vet inte vad det beror på. Kanske är det min tillgång till en glädjekälla. Ni vet, den där som skapar bubblor i magen. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig. Om jag fortfarande kommer att skina upp som en sol när jag ser henne. Om jag vågar ta reda på om den finns någon möjlighet att hon skulle kunna tänka sig att gå på en dejt med mig. Jag behandlar möjligheten nu bara som en önskedröm, vill inte bli att för besviken men än så länge känns det fortfarande ovanligt bra.

Jag har förberett mig på det värsta när det gäller opponeringen på c-uppsatsen också. Känns säkrast så. Har ändå ganska många dar på mig att fixa till det som kanske inte blev så bra, ca 5 dagar. På onsdag vid den här tiden kommer opponeringen att vara överstökat. Vi får se hur jag mår då.

Doften av middagen som snart är färdig känns från undervåningen. Jag hinner kanske inte skriva färdigt innan vi ska äta så nedpackandet av datorn får kanske vänta lite till. Än känner jag mig inte stressad.

Nä, jag blev färdig i tid. Ingen matklocka har ringt. Nu sparar jag och packar ihop.

På återseende,