"every dream, is just a dream, after all"?
Ibland skäms jag för vad jag gjort i mina drömmar. För mitt undermedvetna är skyldigt till synderna jag drömmer om. För jag hade ju faktiskt tänkt på de inblandade innan. Önskat mig overkliga scenarion. Sen att det i drömmen förvandlades till något mycket förbjudet spelar ingen roll. Att jag inte vill att det som hände i drömmen ska hända tar inte heller bort skulden jag känner. För tänk om det faktiskt är så att jag på något plan vill att nattdrömmen ska bli verklighet? Om saker och ting vore lite annorlunda kanske. Eller inte alls. Drömmarna gör mig osäker.
I drömmarna blir allt sörre, starkare, farligare. Först förstod jag faktiskt ingenting men sen såg jag kopplingen och då började jag skämmas ännu mer.
Det jag kände i drömmen blir nästan verkliga känslor.
Borde man skämmas för vad man drömmer om på nätterna. Om drömmarna har ganska hög faktor av verklighetsförankring?
Jag är rädd för att sova nu. Vill inte drömma något liknande igen. Vill inte känna mer skuld.
Men det var bara en dröm. Eller hur?
Andra bloggar om: verklighetsförankring, drömmar, skuld, undermedvetna
I drömmarna blir allt sörre, starkare, farligare. Först förstod jag faktiskt ingenting men sen såg jag kopplingen och då började jag skämmas ännu mer.
Det jag kände i drömmen blir nästan verkliga känslor.
Borde man skämmas för vad man drömmer om på nätterna. Om drömmarna har ganska hög faktor av verklighetsförankring?
Jag är rädd för att sova nu. Vill inte drömma något liknande igen. Vill inte känna mer skuld.
Men det var bara en dröm. Eller hur?
Andra bloggar om: verklighetsförankring, drömmar, skuld, undermedvetna
Kommentarer
Trackback