Låtar jag varit besatt av
Den här listan skulle nog kunna bli hur långs som helst så jag publicerar den nu och uppdaterar ifall jag kommer på fler.
Ghost - Indigo Girls
Truly Madly Deeply - Savage Garden
Never saw blue like that - Shawn Colwin
I don't want to miss a thing - Aerosmith
My heart will go on - Celine Dion
Llorando - Rebekah De Rio
Sländornas dag - Emil Jensen
Girl in the mirror - Britney Spears
Crimson and clover - Joan Jett and the Blackhearts
Utan dina andetag - Kent
Fairytale Gone Bad - Sunrise Avenue
Transatlatism - Death Cabe For Cutie
Paper Cup - Heather Nova
Ghost - Indigo Girls
Truly Madly Deeply - Savage Garden
Never saw blue like that - Shawn Colwin
I don't want to miss a thing - Aerosmith
My heart will go on - Celine Dion
Llorando - Rebekah De Rio
Sländornas dag - Emil Jensen
Girl in the mirror - Britney Spears
Crimson and clover - Joan Jett and the Blackhearts
Utan dina andetag - Kent
Fairytale Gone Bad - Sunrise Avenue
Transatlatism - Death Cabe For Cutie
Paper Cup - Heather Nova
Kattgalen
igen
tack vare denna sida
jag vill ha en lurvig liten en med stora söta ögon som rullar ihop sig till en boll och spinner och mjölktrampar på min mage.
tack vare denna sida
jag vill ha en lurvig liten en med stora söta ögon som rullar ihop sig till en boll och spinner och mjölktrampar på min mage.
"every dream, is just a dream, after all"?
Ibland skäms jag för vad jag gjort i mina drömmar. För mitt undermedvetna är skyldigt till synderna jag drömmer om. För jag hade ju faktiskt tänkt på de inblandade innan. Önskat mig overkliga scenarion. Sen att det i drömmen förvandlades till något mycket förbjudet spelar ingen roll. Att jag inte vill att det som hände i drömmen ska hända tar inte heller bort skulden jag känner. För tänk om det faktiskt är så att jag på något plan vill att nattdrömmen ska bli verklighet? Om saker och ting vore lite annorlunda kanske. Eller inte alls. Drömmarna gör mig osäker.
I drömmarna blir allt sörre, starkare, farligare. Först förstod jag faktiskt ingenting men sen såg jag kopplingen och då började jag skämmas ännu mer.
Det jag kände i drömmen blir nästan verkliga känslor.
Borde man skämmas för vad man drömmer om på nätterna. Om drömmarna har ganska hög faktor av verklighetsförankring?
Jag är rädd för att sova nu. Vill inte drömma något liknande igen. Vill inte känna mer skuld.
Men det var bara en dröm. Eller hur?
Andra bloggar om: verklighetsförankring, drömmar, skuld, undermedvetna
I drömmarna blir allt sörre, starkare, farligare. Först förstod jag faktiskt ingenting men sen såg jag kopplingen och då började jag skämmas ännu mer.
Det jag kände i drömmen blir nästan verkliga känslor.
Borde man skämmas för vad man drömmer om på nätterna. Om drömmarna har ganska hög faktor av verklighetsförankring?
Jag är rädd för att sova nu. Vill inte drömma något liknande igen. Vill inte känna mer skuld.
Men det var bara en dröm. Eller hur?
Andra bloggar om: verklighetsförankring, drömmar, skuld, undermedvetna
kattokig...
blir jag av detta klipp
Ordkrig
Ordkrig. Det finns myckete att säga. Tror att jag nöjer mig med höjdpunkterna.
Hur gick det i lagtävlingen?
Det gick skapligt. Det var bara tre lag som tävlade. Mitt, Betzys och Emils lag. Det här är inte lag Kom på tredje plats men vi var duktiga. På en av våra framförande fick vi både 5.0 (inte så bra) och 10.0(går inte att få bättre).
Ingen verkade dock förstå vår hyllning till Linda Skugges fantastiska boktitel men vi hade i alla fall roligt även om vi många gånger undrade vad vi hade gett oss in på. Emil var den som var mest dramatisk och undrade flera gånger om han fick dö men han tävlade å andra sidan i den inividuella grenen också.
En av höjdpunkterna var faktiskt att få Karl Magnus utpekad. Ni vet, eller inte vet han i Navid Modir och Gudarnas låt Kom och dansa med oss
"Min vän Karl Magnus ville bli en stor poet
och liksom skriva sånt som ingen annan skrev
han satt på taken glödkolshet
och ruvade på sin hemlighet
och jag sa hej Mange
Kom ner och dansa med oss nu
jag sa hej Mange Bange
Skaka rumpan med oss nu
Karl Magnus sjöng
Do do do do do do do do do do do"
Jag kunde inte låta bli att gå omkring och småsjunga på den. Karl Magnus tycker tydligen inte om den.
Jag ska försöka skriva en dikt om varför han inte gillar låten. Det kan nog bli intressant.
Sen så har jag blivit förälskad i grenen improesin. Jag kom sist men tyckte ändå att det var fruktansvärt roligt och inte alls så farligt som jag först trodde att det skulle vara. Jag var väldigt nervös före jag gick upp första gången men sen blev jag supertaggad. Improesi är definitivt något som jag vill göra fler gånger. Det är något speciellt med att försöka skapa poesi här och nu framför en publik och aldrig mer kunna återskapa den på samma sätt.
Det var även härligt att få lyssna på så många fina ord och vara i närheten av så många begåvade människor. Även om det blev lite för mycket av det goda under den sista dagen. Jag och Betzy hade varit där redan från kl 13 och när vi gick därifrån (för att festa lite) var klockan ca 0:30. Tror jag i alla fall. Dessutom hade vi sprungit lite på stan innan så vi var väligt trötta, men glada och lite tomma i huvuderna eftersom de var fylla med poesi.
På lördagskvällen uppträdde bland annat Maud Lindström. Hon är fantastisk. Fast kärlekskritisk och det är väl kanske inte jag direkt men samtidigt kan jag förstå vad hon menar. Sen är det ganska så omöjligt att låta bli att tycka om någon som sjunger om lesbisk sex.
Det var nog allt som jag kan komma på just nu.
Hur gick det i lagtävlingen?
Det gick skapligt. Det var bara tre lag som tävlade. Mitt, Betzys och Emils lag. Det här är inte lag Kom på tredje plats men vi var duktiga. På en av våra framförande fick vi både 5.0 (inte så bra) och 10.0(går inte att få bättre).
Ingen verkade dock förstå vår hyllning till Linda Skugges fantastiska boktitel men vi hade i alla fall roligt även om vi många gånger undrade vad vi hade gett oss in på. Emil var den som var mest dramatisk och undrade flera gånger om han fick dö men han tävlade å andra sidan i den inividuella grenen också.
En av höjdpunkterna var faktiskt att få Karl Magnus utpekad. Ni vet, eller inte vet han i Navid Modir och Gudarnas låt Kom och dansa med oss
"Min vän Karl Magnus ville bli en stor poet
och liksom skriva sånt som ingen annan skrev
han satt på taken glödkolshet
och ruvade på sin hemlighet
och jag sa hej Mange
Kom ner och dansa med oss nu
jag sa hej Mange Bange
Skaka rumpan med oss nu
Karl Magnus sjöng
Do do do do do do do do do do do"
Jag kunde inte låta bli att gå omkring och småsjunga på den. Karl Magnus tycker tydligen inte om den.
Jag ska försöka skriva en dikt om varför han inte gillar låten. Det kan nog bli intressant.
Sen så har jag blivit förälskad i grenen improesin. Jag kom sist men tyckte ändå att det var fruktansvärt roligt och inte alls så farligt som jag först trodde att det skulle vara. Jag var väldigt nervös före jag gick upp första gången men sen blev jag supertaggad. Improesi är definitivt något som jag vill göra fler gånger. Det är något speciellt med att försöka skapa poesi här och nu framför en publik och aldrig mer kunna återskapa den på samma sätt.
Det var även härligt att få lyssna på så många fina ord och vara i närheten av så många begåvade människor. Även om det blev lite för mycket av det goda under den sista dagen. Jag och Betzy hade varit där redan från kl 13 och när vi gick därifrån (för att festa lite) var klockan ca 0:30. Tror jag i alla fall. Dessutom hade vi sprungit lite på stan innan så vi var väligt trötta, men glada och lite tomma i huvuderna eftersom de var fylla med poesi.
På lördagskvällen uppträdde bland annat Maud Lindström. Hon är fantastisk. Fast kärlekskritisk och det är väl kanske inte jag direkt men samtidigt kan jag förstå vad hon menar. Sen är det ganska så omöjligt att låta bli att tycka om någon som sjunger om lesbisk sex.
Det var nog allt som jag kan komma på just nu.