The lion, or The Troll

Jag ska packa. Städa lägenheten och sen komma ihåg att äta mat. Se på Veronica Mars och sen ska jag läsa i senaste Harry Potter som kom till mitt hem idag.

Istället skriver jag igen. Inte på min textsamling som jag borde men på andra saker som kommer till mig. Som kräver uppmärksamhet som annars hotar att slita mig i bitar.

Alla kläder som jag vill ha med mig till Stockholm ligger i en hög på golvet. Jag ska bara få in dem i väskan och komma ihåg alla andra saker som är bra att ha med sig.
Hygienprodukter, smycken, hårsaker, plåster, kamera, mp3:spelare, batterier, skor... gaah.... glömde mina bästa finskor i Umeå.
Jag kommer inte att städa mycket.

Om mindre än 24 timmar har Prideen börjat för min del. Andra volontärer, nya ansikten men framförallt gamla efterlängtade. Och staket, och tält, och golv m.m. Tungt, svettigt men roligt. Jag borde vara glad över att jag åker snart. Jag borde vara glad men jag känner inget. Det är mest overkligt.

Och i mitt hjärta känns det mest mörkt och ensamt.

Igår
Jag vill inte kännas vid världen just nu men ensamheten kväver mig sakta.

Mina insikter kommer när jag.

• Är ute och promenerar

• Diskar eller gör andra saker i köket

• När jag lyssnar på musik

Dagens insikter

Den första är lite pinsam. Jag kan ett recept till kladdkaka utantill.

Den andra

"Hey what do you think of me now
Am I not like I once were
Still if you don't know me
What's the story of this pen*
I guess you're not a stranger
And I can tell you're not a friend
It might take a while but I guess I'll manage waiting till then.
Then when you confront me with your thoughts"

Promenad bland villakvarter med mamma och pappa får mig att tänka på en annan promenad.
Kyla, en massa äpplen och gatstenar.
En promenad, en känsla, en vänskapsrelation jag saknar.

Umeå centrum. Vandrat fram och tillbaka på gatorna. Lämnat böcker. Handlat lite till en födelsedag.

Men framförallt letat efter bekanta ansikten. 'Spöken' från mitt förflutna men har inte sett annat än hus, varor och främlingar.

Så jag cyklar åt andra hållet idag för att se om det går bättre. Om jag letar lite mindre där. För kanske är det bäst att låta det förflutna vara. Det finns annat att koncentrera sig på.

Som gammal vänskap som fortfarande kan räddas om man vill att den ska räddas så jag måste lista ut det men det får vänta tills tiden är mogen.



Oh Laura
it's a fine line between pleasure and pain






utvecklar kanske mer någon gång

 

 

När man är i stugan under sommaren och stugan råkar ligga vid en sjö och man är där i en vecka tycker jag att man måste bada mer än 1 gång, oavsett väder (undantag, stormåskväder). I år vaknade jag tidigt en morgon, vid ungefär kvar i åtta, klev upp, såg solen och vattnet och kände att ett morgondopp var ett måste, även fast vädret varit allt annat än bra tidigare under veckan. Jag fick i alla fall på mig min bikini, gick ner till sjön, klev ner på stenen som jag brukar stå på innan jag slänger mig ut i vattnet. Där blev jag stående en stund och tvekade innan jag kastade mig ut. Det var kallt, riktigt kallt. Simmade tillbaka till stenen och hoppade i en gång till, simmade en liten

 

bit längre ut den här gången och flöt en stund på rygg för att allt mitt hår skulle bli blött, att stoppa huvudet under vattenytan var inte alls lockande. På den korta simsträckan tillbaka fick jag nästan kramp i armarna. Dagen därpå kom nästa badanfall och inspirationen till denna text. Inne i Dorotea var det sol och därför fick jag för mig att jag skulle bada och får jag för mig något genomför jag det även fast vädret där vi har stugan var mulet, med småregn. Det tog åter igen en stund innan jag vågade slänga mig i vattnet men när jag hade simmat tillbaka till stenen insåg jag att det faktiskt var lite varmare än dagen innan. Jag slängde mig i vattnet en gång till och doppade till och med huvudet under ytan. Egentligen är det ganska konstigt at jag badar i stugan eftersom jag är nära inpå livrädd för botten och för eventuella gäddor som kan tänkas bita mig i tårna så därför sprattlar jag alltid som en galning varje gång jag badar, utan att nudda botten. Baddag nummer tre badade jag hela 2 gånger, 1 gång efter en lite längre promenad och en gång till på kvällen. Kvällsdopp Dessa små obligatoriska bad gör att jag känner att jag lever. Dessutom trotsar jag min botten och sjöskräck och det är alltid lika skönt att få på sig varma kläder efteråt.

 

 

12 timmar till ska jag jobba. Far hemifrån om mindre än 1 timme.

Slutar 7 på måndag, pappa kommer och hämtar mig, sen ska jag sova i några timmar, äta, packa färdigt och sen åker jag och pappa till stugan där mamma redan är. 1 vecka ungefär ska vi vara där, ca 7 dagar. Sen tillbaka, packa mer, lämna tillbaka böcker, ner till Örebro. Mamma och pappa boendes hos mig i några dagar. Hur mycket är några dag?
Och sen, fullständig frihet tills jag åker till Stockholm.

12 timmar. Det gick bra natten mellan lördag och söndag. Det borde gå bra inatt med fast jag är redan trött fast inte jättefarligt och 30 minuters cykeltur i kallt, blåsigt väder borde pigga upp mig.




Och det finns alltid något annat som kräver uppmärksamhet men, men.... det går nog över så småningom

hoppas jag     

Halfway through the night 
I wake up in a dream 
Echoes in my head 
Make every whisper turn into a scream 

Kvällens rubrik har inget med innehållet att göra

Fredagkväll, känns ganska lungt. Lyssnar på musik, sitter vid datorn och pysslar. Föräldrafritt.
Men å, just det. Jag ska jobba i natt och på lördag och söndag ska jag jobba från 19-07.
Men sen, sen är jag ledig och fri. Det ska bli skönt.

Saker jag har lärt mig av mitt sommarjobb

* använda öronproppar
* dricka kaffe
* att jobba natt är jobbigt men det går
* att jobba till 7 är egentligen rätt så dumt.

Återkommer kanske med fler saker, har ju inte jobbat färdigt än.