"and I hate the phone but I whish you'd call"

Jag glömde att jag hade kopierat inlägget som jag skulle skriva efter råden från Åsbacka så nu måste jag börja om. Och jag är så trött att jag knappt kommer ihåg vad jag skrev om.

Jag har så många intryck i hjärnan att jag inte har några ord för att göra dem rättvisa. Helgen på Åsa var i alla fall underbar. Roligt att träffa alla igen. Resan hem var onödigt lång och jag ville inte ens åka hem. Jag ville stanna kvar och gå där på riktigt. Jag saknar folkhögskolelivet. Alla gamla bekanta var lika fantastiska som de alltid har varit och alla nya bekantskaper var trevliga. Rent studiemässigt kommer det att bli en bra termin.

Ensamhet är som jobbigaste när den nya lägenhetskompisen som är utbytesstudent nästan alltid har vänner på besök. Och har hon inte vänner på besök verkar hon vara någon annanstans med vänner.

Jag saknar någon att spontanumgås med. Inte för att jag har så mycket tid över till det men i alla fall. Om jag är ute och går skulle det vara trevligt att titta in hos någon och dricka en kopp te. Eller promenera med någon igen. Det skulle också vara trevligt. Örebroare, promenadkompis sökes. Hör av er via bloggen.

Jag är rädd

"Far away from what you want,
Another night to spend alone,
And now you really know,
It's gone, It's gone, It's gone.

You know it was a good thing,
The best thing,
Last thing you sure left behind.
Out of nowhere, out there
Looking all the way back.
"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback