Lite trasiga och knasiga
Jag tror att jag har hittat min themesong.
"Att va söta men lika som bär vad är det att ha?
Lite annorlunda är inget fel o va
Om man är av en annan sort
varför ska man kastas bort?
Lite trasiga
och knasiga
är vårt trasdocksgäng
Lite trasiga
och knasiga
det är vår refräng
Är din näsa sned
eller armen ur led
och din tå är gul och blå
Lappri säger trasdockan
- Du är lika bra ändå
Fast trasiga
och knasiga!
Vi sjunger vår refräng
Lite trasiga
och knasiga!
Är vårt trasdockgäng"
"Att va söta men lika som bär vad är det att ha?
Lite annorlunda är inget fel o va
Om man är av en annan sort
varför ska man kastas bort?
Lite trasiga
och knasiga
är vårt trasdocksgäng
Lite trasiga
och knasiga
det är vår refräng
Är din näsa sned
eller armen ur led
och din tå är gul och blå
Lappri säger trasdockan
- Du är lika bra ändå
Fast trasiga
och knasiga!
Vi sjunger vår refräng
Lite trasiga
och knasiga!
Är vårt trasdockgäng"
Runaway train
Jag ångrar mig. Det var ett misstag. Jag saknar det som var.Jag försöker att inte tänka på det. Sätter mig på ett tåg och åker bort. Men det hjälper inte. Fast det hade nog inte hjälpt att stanna heller. Inget verkar hjälpa och det spelar ingen roll att någon frågar hur det är med mig för det förändrar inget. Jag behöver förändring.
Och jag har motstridiga känslor inom mig. Det känns som om något är fel. Något som gör att jag inte kan känna vad jag känner utan att få dåligt samvete.
"I never meant to cause you trouble"
Jag var självisk. Trodde att det skulle hjälpa. Jag hade fel. Och det är nog det som gör mest ont.
Hittar ingen passande
Jag tycker om att vara uppe sent på natten. Speciellt om jag har varit kreativ.
Konstiga saker som helt plötsligt när man behöver dem är spårlöst borta.
Osthyvel - och den finns verkligen ingenstans alls. Inte i lådan, inte i besticksstället, inte i diskhon eller på diskbänken, inte i kylskåpet och jag är helt säker på att jag använde den i torsdags. Var är den? Har någon snott den? När kommer den tillbaka?
Tur att jag har lägenhetskompis med osthyvel.
Nu är det Tredje Skiftet och limpsmörgås med leverpastej som gäller. Och en handtagslös mugg småvarm mjölk som gäller.
Konstiga saker som helt plötsligt när man behöver dem är spårlöst borta.
Osthyvel - och den finns verkligen ingenstans alls. Inte i lådan, inte i besticksstället, inte i diskhon eller på diskbänken, inte i kylskåpet och jag är helt säker på att jag använde den i torsdags. Var är den? Har någon snott den? När kommer den tillbaka?
Tur att jag har lägenhetskompis med osthyvel.
Nu är det Tredje Skiftet och limpsmörgås med leverpastej som gäller. Och en handtagslös mugg småvarm mjölk som gäller.
"Jag visst vet jag men jag glömmer så ofta att jag vet"
Jag satt vid daton istället för att städa. Helt plötsligt var klockan 18:30.
Snabbade mig, plockade undan på golvet och dammsög.
Gick och handlade. Inne på affärn insåg jag att jag hade glömt breven som jag skulle posta.
Tänkte att jag köper ett frimärke nu i alla fall så kan jag posta de på vägen till universitetet imorgon.
Var ingen vid frimärkskassan så jag gick hem.
Kom hem och tänkte att det är lika bra att gå tillbaka och posta nu. Så har jag det gjort. Så jag gick in på mitt rum och hämtade det som skulle postas. Gick tillbaka till affären. Under tiden som jag väntade på att få köpa ett frimärke fick jag en idé till en av mina noveller. Hade en penna och ett kvitto i ena jackfikan. Började skriva ner idén och betalade samtidigt för frimärket. När Idéen var färdignedskriven kunde jag inte hitta frimärket. Letade i mina jackfickor och runt omkring mig. Till sist fick jag fråga han som jag köpte frimärket av om han hade sett vad jag hade gjort med det. Något pinsamt men det visade sig att han inte hade gett något till mig.
Kom hem bara för att upptäcka att jag inte hade tagit hand om maten som jag hade handlat. Inte så bra men tanke på att jag bland annat hade köpt glass. Tur att det inte är så långt till affären från mig.
"I'm the world's greatest"
Var på ÖB i måndags. Köpte för mycket.
Bland annat en liten anteckningsbok med citat på framsidan och på varje blad också så det spelade inte så stor roll vad som stod på framsidan eftersom alla citaten ändå följde med.
"Den idé som inte är orimlig från början, finns det inget hopp för."
Albert Eienstein
Jag är hoppig och sprallig.
Försöker tänka positivt.
Funderar på om jag har någon bra städmusik.
Jag ler för att jag ska bli glad.
Jag är hoppig och sprallig
för att få bort en bild ur hjärnan
hoppig och sprallig
och jag ska städa mitt rum
för idag mår jag bra, så bra
"Oh no, oh no! You’ve got it all wrong" ??
Bland annat en liten anteckningsbok med citat på framsidan och på varje blad också så det spelade inte så stor roll vad som stod på framsidan eftersom alla citaten ändå följde med.
"Den idé som inte är orimlig från början, finns det inget hopp för."
Albert Eienstein
Jag är hoppig och sprallig.
Försöker tänka positivt.
Funderar på om jag har någon bra städmusik.
Jag ler för att jag ska bli glad.
Jag är hoppig och sprallig
för att få bort en bild ur hjärnan
hoppig och sprallig
och jag ska städa mitt rum
för idag mår jag bra, så bra
"Oh no, oh no! You’ve got it all wrong" ??
"and I hate the phone but I whish you'd call"
Jag glömde att jag hade kopierat inlägget som jag skulle skriva efter råden från Åsbacka så nu måste jag börja om. Och jag är så trött att jag knappt kommer ihåg vad jag skrev om.
Jag har så många intryck i hjärnan att jag inte har några ord för att göra dem rättvisa. Helgen på Åsa var i alla fall underbar. Roligt att träffa alla igen. Resan hem var onödigt lång och jag ville inte ens åka hem. Jag ville stanna kvar och gå där på riktigt. Jag saknar folkhögskolelivet. Alla gamla bekanta var lika fantastiska som de alltid har varit och alla nya bekantskaper var trevliga. Rent studiemässigt kommer det att bli en bra termin.
Ensamhet är som jobbigaste när den nya lägenhetskompisen som är utbytesstudent nästan alltid har vänner på besök. Och har hon inte vänner på besök verkar hon vara någon annanstans med vänner.
Jag saknar någon att spontanumgås med. Inte för att jag har så mycket tid över till det men i alla fall. Om jag är ute och går skulle det vara trevligt att titta in hos någon och dricka en kopp te. Eller promenera med någon igen. Det skulle också vara trevligt. Örebroare, promenadkompis sökes. Hör av er via bloggen.
Jag är rädd
"Far away from what you want,
Another night to spend alone,
And now you really know,
It's gone, It's gone, It's gone.
You know it was a good thing,
The best thing,
Last thing you sure left behind.
Out of nowhere, out there
Looking all the way back."
Jag har så många intryck i hjärnan att jag inte har några ord för att göra dem rättvisa. Helgen på Åsa var i alla fall underbar. Roligt att träffa alla igen. Resan hem var onödigt lång och jag ville inte ens åka hem. Jag ville stanna kvar och gå där på riktigt. Jag saknar folkhögskolelivet. Alla gamla bekanta var lika fantastiska som de alltid har varit och alla nya bekantskaper var trevliga. Rent studiemässigt kommer det att bli en bra termin.
Ensamhet är som jobbigaste när den nya lägenhetskompisen som är utbytesstudent nästan alltid har vänner på besök. Och har hon inte vänner på besök verkar hon vara någon annanstans med vänner.
Jag saknar någon att spontanumgås med. Inte för att jag har så mycket tid över till det men i alla fall. Om jag är ute och går skulle det vara trevligt att titta in hos någon och dricka en kopp te. Eller promenera med någon igen. Det skulle också vara trevligt. Örebroare, promenadkompis sökes. Hör av er via bloggen.
Jag är rädd
"Far away from what you want,
Another night to spend alone,
And now you really know,
It's gone, It's gone, It's gone.
You know it was a good thing,
The best thing,
Last thing you sure left behind.
Out of nowhere, out there
Looking all the way back."
Inspiration
Helgen på Åsa folkhögskola innebar bland annat ett inspirerande författarbesök från Robert Åsbacka. Känner att jag vill dela med mig av de saker som jag kände att jag kommer att ha nytta av i mitt skrivande. Förhoppningsvis får någon annan användning av dem också.
* Om det tar emot att sätta sig ned och skriva fundera om varför det tar emot. Rädsla för att misslyckas eller är man inne på fel område inom skrivandet?
* Notera historier som engagerar – spara för att använda vid senare tillfälle.
* Vad säger jag, vad lämnar jag bort.
* Läsa igenom det man skrivit – ofta!!
* UTHÅLLIGHET
* Ta sig till skrivbordet och stanna där.
* Varför kan jag inte skriva just nu? Är jag lat eller måste arbetet få vila? Ha alltid arbetet i bakhuvudet.
* Man tänker sämre än man skriver, det är när man jobbar som det händer
* Kom åt inspirationen genom rutiner, få in rutiner så kommer lusten när man sätter sig ned, inte sätta sig
ner bara när man får inspiration.
* Skriver man tillräckligt mycket blir det till sist nånting skaplig.
* Var kommer jag bäst till min rätt i skrivandet?
* Ta de små historierna och bygg till en större.
"...if you don't"
Jag är fortfarande trött. Känslomässigt utmattad, orolig, förvirrad o.s.v. + att jag måste ta itu med kurslitteratur, att gå på Universitetet igen, en ny kurs, en B-kurs, med uppsats och produktion av film i grupp, men det är längre fram. Just nu borde jag läsa "konstverket i det tekniska reprodultionens tidsålder" av Walter Benjamin, har mindre än 30 sidor kvar. Inga problem att läsa egentligen men om jag ska vara helt ärlig så förstår jag inte så mycket av vad jag läser och jag tar inga anteckningar hela för jag får inget bra sammanhang. Och det känns, just nu, ganska meningslöst också. För att säga något positivt så är Walter Benjamin mer lättläst än Siegfried Kracauer. Jag har aldrig förstått vitsen med att skriva så komplicerade meningar som möjligt i akademiska sammanhang.
Jag saknar någon att prata med. Någon som är lättillgänglig och som jag trvis med. Någon som jag ... jag vill ha tillbaka de bästa bitarna från högstadiet. Jag vill ha dem här, i Örebro. Jag behöver dem, behövde dem tidigare. Vem vet, då hade det kanske varit annorlunda nu. Fast det tjänar ingenting till att tänka, tänk om. Det leder ingenstans. Leder inte till något positivt.
Och jag är den största anledningen till att jag mår som jag gör.
"turn down theese voices inside my head"
Jag kommer att må bättre så småningom.
Nu ska jag läsa färdigt. Sen ska jag gå och laga mat, äta mat och se på film och sen ska jag förbereda inför helgen. Det är planen.
Jag saknar någon att prata med. Någon som är lättillgänglig och som jag trvis med. Någon som jag ... jag vill ha tillbaka de bästa bitarna från högstadiet. Jag vill ha dem här, i Örebro. Jag behöver dem, behövde dem tidigare. Vem vet, då hade det kanske varit annorlunda nu. Fast det tjänar ingenting till att tänka, tänk om. Det leder ingenstans. Leder inte till något positivt.
Och jag är den största anledningen till att jag mår som jag gör.
"turn down theese voices inside my head"
Jag kommer att må bättre så småningom.
Nu ska jag läsa färdigt. Sen ska jag gå och laga mat, äta mat och se på film och sen ska jag förbereda inför helgen. Det är planen.
"Diane, never drink coffee that has been anywhere near a fish"
Ibland blir jag så där plöstligt trött att allt, precis allt känns jobbigt att göra. Skriva mail, skriva ett blogginlägg, se på tv, läsa, skriva o.s.v. Precis allt.
Det enda jag känner att jag orkar göra just nu är att skriva detta blogginlägg samtidigt som jag lyssnar på Speciel Agent Coopers bandinspelningar från Twin Peaks. "Diane, never drink coffee that has been anywhere near a fish"
Det enda jag känner att jag orkar göra just nu är att skriva detta blogginlägg samtidigt som jag lyssnar på Speciel Agent Coopers bandinspelningar från Twin Peaks. "Diane, never drink coffee that has been anywhere near a fish"
no llusions
Ibland måste man göra saker fast tidpunkten inte är den bästa. Fast man inte är säker på att man vill. Fast man oroar sig för följderna. Jag kunde bara inte vänta längre. Det fungerade inte.
Man kan bli positivt överraskad också. Konstigt nog, konstigt nog. Inte jublande glad överraskad men tillräckligt så att man blir lugn.
Det värsta är över nu. Jag tror i alla fall det.
Man kan bli positivt överraskad också. Konstigt nog, konstigt nog. Inte jublande glad överraskad men tillräckligt så att man blir lugn.
Det värsta är över nu. Jag tror i alla fall det.
"And I miss you more than I should"
"Digging a hole and the walls are caving in
Behind me air's getting thin but I'm trying
I'm breathing in
Come find me
It hasn't felt like this before
It hasn't felt like home before you
And I know it's easy to say but it's harder to feel
This way
And I miss you more than I should
Than I thought I could
Can't get my mind off of you"
Joshua Radin - The fear you won't fall
Från ett avsnitt av Grey's Anatomy
Behind me air's getting thin but I'm trying
I'm breathing in
Come find me
It hasn't felt like this before
It hasn't felt like home before you
And I know it's easy to say but it's harder to feel
This way
And I miss you more than I should
Than I thought I could
Can't get my mind off of you"
Joshua Radin - The fear you won't fall
Från ett avsnitt av Grey's Anatomy
"Still a little hard to say what's going on"
fyra timmar senare
Jag har skrivit brev
Förberett inför nästa helg
Fast före det tog jag en dusch som förvandlades till ett bad.
Och efter breven och förberedelserna för nästa helg pysslade jag lite med några kort och filmer och så.
Nu ska jag se en film. Sen försöka sova. Eller kanske läsa lite.
Jag längtar och fruktar morgondagen.
Fast den är redan här.
"first I'm falling then I'm thinking"
Och nu är det som det är. Hmm, ja.
Har inte alls fått gjort det jag hade tänkt få gjort idag.
Jag har städat. För det flyttade in en ny tjej idag. Utbytesstudent från Polen. Det var inte alls väntat. Och lägenheten var verkligen stökig. Hade börjat städa mitt rum när hon kom. Först fattade jag ingenting. Sen fick jag bråttom med att städa. Så nu är det finare.
Jag skulle skriva brev idag. Jag har börjat men har långt kvar.
Jag skulle jobba med novellsamlingen. Jag har inte ens försökt.
Jag blev rastlös.
Utbytesstudenten skulle på någon sammankomst vid universitetet. Jag skulle följa henne till bussen för jag skulle ändå gå och handla lite. Hon sov, jag bankade på dörren, fick inget svar, gick tillbaka och bankande en gång till men det var lite för sent så fast att vi sprang till bussen hann vi inte. Fick vänta på nästa, det ordnade sig men jag tog bussen till Tybble och handlade där eftersom att konsum hade stängt. Jag hade för lite kläder på mig så det var kallt. Fast det gick ganska bra i alla fall.
Men nu är klockan mycket. Och för en stund sen blev mina muffins färdiga. Och jag har saker kvar att göra. Tur att jag inte är trött än. Tar nog itu med novellsamlingen imorgon. Inatt vill jag skriva brev och sen se på film. Morgondagen får bli som den blir. Det gör inget om jag vaknar sent. Så länge jag ställer klockan på inte senare än så här. Vid 12 kanske.
Jag önskar att saker och ting vore annorlunda. Men jag har ny musik att lyssna på och det jag har hört hittills låter bra så därför känns det lite bättre. Och jag har hittat lite gammal musik också, musik som jag älskade, fortfarande älskar. Det är också bra.
"I got a big chain around my neck"
Vem vet. Det går kanske snabbare än vad jag tror.
Med breven. Så då kanske det blir lite novellsamling också. Eller åtminstone förberedelse för distansträffen på Åsa nästa helg.
Har inte alls fått gjort det jag hade tänkt få gjort idag.
Jag har städat. För det flyttade in en ny tjej idag. Utbytesstudent från Polen. Det var inte alls väntat. Och lägenheten var verkligen stökig. Hade börjat städa mitt rum när hon kom. Först fattade jag ingenting. Sen fick jag bråttom med att städa. Så nu är det finare.
Jag skulle skriva brev idag. Jag har börjat men har långt kvar.
Jag skulle jobba med novellsamlingen. Jag har inte ens försökt.
Jag blev rastlös.
Utbytesstudenten skulle på någon sammankomst vid universitetet. Jag skulle följa henne till bussen för jag skulle ändå gå och handla lite. Hon sov, jag bankade på dörren, fick inget svar, gick tillbaka och bankande en gång till men det var lite för sent så fast att vi sprang till bussen hann vi inte. Fick vänta på nästa, det ordnade sig men jag tog bussen till Tybble och handlade där eftersom att konsum hade stängt. Jag hade för lite kläder på mig så det var kallt. Fast det gick ganska bra i alla fall.
Men nu är klockan mycket. Och för en stund sen blev mina muffins färdiga. Och jag har saker kvar att göra. Tur att jag inte är trött än. Tar nog itu med novellsamlingen imorgon. Inatt vill jag skriva brev och sen se på film. Morgondagen får bli som den blir. Det gör inget om jag vaknar sent. Så länge jag ställer klockan på inte senare än så här. Vid 12 kanske.
Jag önskar att saker och ting vore annorlunda. Men jag har ny musik att lyssna på och det jag har hört hittills låter bra så därför känns det lite bättre. Och jag har hittat lite gammal musik också, musik som jag älskade, fortfarande älskar. Det är också bra.
"I got a big chain around my neck"
Vem vet. Det går kanske snabbare än vad jag tror.
Med breven. Så då kanske det blir lite novellsamling också. Eller åtminstone förberedelse för distansträffen på Åsa nästa helg.
"väck mig inte imorgon"
Jag fryser. Skakar tidvis. Jag är nog bara trött. Och så har jag inte ätit ordentligt idag än. Men jag ska. Och så har nog alla stress från hemtentan släppt också.
Det pratades om en eventuell tentafest men jag känner inte alls för att gå. Även fast jag inte har några andra planer. För en gångs skull känns det helt okej att spendera en fredagskväll med att se ngt bra på tv, eller någon film, vara lite kreativ och skriva på novellsamlingen. Det är okej att inte orka med folk emellanåt. För tyvärr är det just folk som mina kursare är, folk och inte vänner. Vänner skulle jag kanske kunna orka med men nu blir det en lugn hemmakväll istället.
Jag är nog rätt så slut egentligen. Det har varit mycket rent känslomässigt. Kroppen känns ovanligt tung också.
Behöver kanske bara vila. Och äta ordentligt.
Kanske är det bara så enkelt.
Bara lite morgonprat
Jag ska snart ge mig av. Gå mot universitetet och lämna in min hemtenta. Fram tills dess sitter jag framför datorn och sjunger med i låtarna som jag spelar. De där låtarna som man inte bara kan låta bli att sjunga med till.
Och efter att jag har lämnat in min hemtenta hade jag lite funderingar om att jag kanske skulle ta och simma men sen kom jag nyss precis på att jag istället ska gå fram och tillbaka till stan. En promenad med frisk luft är vad jag behöver.
Och jag har börjat äta fil till frukost. Fil och inte helt onyttiga flingor, typ nästan samma flingor som mamma och pappar äter. För en bra dag börjar med en bra frukost. Visst är det så?
Och om jag hade somnat och sovit tills väckarklockan ringde skulle jag ha fått över 7 timmars sömn. Fast det är klart att det är enkelt att få 7 timmars sömn när man kliver upp kl 10. Men i alla fall. Det var skönt att ha den möjligheten. Att jag sen hade svårt för att somna och sen vaknade flera gånger innan kl 10 försöker jag bortse från.
Och efter att jag har lämnat in min hemtenta hade jag lite funderingar om att jag kanske skulle ta och simma men sen kom jag nyss precis på att jag istället ska gå fram och tillbaka till stan. En promenad med frisk luft är vad jag behöver.
Och jag har börjat äta fil till frukost. Fil och inte helt onyttiga flingor, typ nästan samma flingor som mamma och pappar äter. För en bra dag börjar med en bra frukost. Visst är det så?
Och om jag hade somnat och sovit tills väckarklockan ringde skulle jag ha fått över 7 timmars sömn. Fast det är klart att det är enkelt att få 7 timmars sömn när man kliver upp kl 10. Men i alla fall. Det var skönt att ha den möjligheten. Att jag sen hade svårt för att somna och sen vaknade flera gånger innan kl 10 försöker jag bortse från.
Äntligen!
Jag är äntligen färdig med hemtentan. Det krävde inte hela torsdagsnatten även fast jag sov något för länge idag. Jag hade panik tidigare ikväll. Var helt inställd på att bara avsluta de stycken jag hade påbörjat och skita i om det inte blev rätt sidantal. Men den inställningen och med pluggkost bestående av godis, salta kex och pepsi max gav jag mig in i matchen med en sista kraftanstängning. Men så, genom något sorts mirakel blev sidantalet tillräckligt och jag känner mig rätt så nöjd. Jag hade tillräckligt med energi och fokus. Jag får sova inatt. Nu ska det bara skrivas ut och lämnas in.
Konsten att skriva en hemtenta
Nu har jag tränat, duschat och faktiskt skrivit en liten hel del på hemtentan. Jag har insett att det bara handlar om lite ordbajs som ska kopplas samman med litteraturen och de filmer som vi har sett på kursen. Sånt här har jag gjort tidigare utan att bli underkänd. Det kommer nog att gå den här gången också. Jag behöver inte känna någon superstress ikväll, kan ju sitta hela torsdag och torsdag natt tills jag har fått till de där sidorna som behövs och skrivit ihop det på ett någorlunda snyggt sätt. Jag vet vad jag har att jobba med. Det känns bättre nu.
Jäkla hemtenta
Jag tror inte att jag kan göra ett bra jobb med men hemtenta och för att slippa få reda på att det stämmer orkar jag inte försöka. Jag har öppnat dokumentet. Surfat på de flesta sidor som jag brukar surfa på, som jag ånsåg det nödvändigt att besöka före det slitsamma pluggandet.
Och Emil Jensen är bra till mycket men som bakgrundsmusik när man ska försöka skriva en hemtenta om dokumentärfilm fungerar han faktiskt inte alls. Man måste ju lyssna färdigt, och lyssna noggrant. Måste leta upp ordlös musik. Måste ta mig i kragen. Nu är det inte lång tid kvar. Mindre än 48 timmar kvar tills inlämning. Men sen, sen är det helg. Sen är det i stort sett kravlöst fram tills den 17/1. Och det är ju bra. Ska bara regristrera mig på nästa delkurs på måndagen, men det går ju snabbt.
Gaaah. Återgå till hemtentan. Gör mer än att stirra på den.
Uppdatering några minuter senare. Craig Armstrong fungerade när jag läste kurslitteraturen. Då borde jag kunna skriva till honom också. Men jag ska gå och träna första. För då har jag bara hemtentan kvar att göra sen och då är det kanske enklare att tvinga sig.
Och Emil Jensen är bra till mycket men som bakgrundsmusik när man ska försöka skriva en hemtenta om dokumentärfilm fungerar han faktiskt inte alls. Man måste ju lyssna färdigt, och lyssna noggrant. Måste leta upp ordlös musik. Måste ta mig i kragen. Nu är det inte lång tid kvar. Mindre än 48 timmar kvar tills inlämning. Men sen, sen är det helg. Sen är det i stort sett kravlöst fram tills den 17/1. Och det är ju bra. Ska bara regristrera mig på nästa delkurs på måndagen, men det går ju snabbt.
Gaaah. Återgå till hemtentan. Gör mer än att stirra på den.
Uppdatering några minuter senare. Craig Armstrong fungerade när jag läste kurslitteraturen. Då borde jag kunna skriva till honom också. Men jag ska gå och träna första. För då har jag bara hemtentan kvar att göra sen och då är det kanske enklare att tvinga sig.
Dag 2
Jag jobbade på novellsamlingen igår också. Det blev inte så mycket text men nu vet jag mer om vad som kommer att hända i den andra novellen. Igår kände jag först att det kanske skulle bli svårt att ha tillräckligt mycket tid för att verkligen arbeta med samlingen men sen kändes det mycket bättre.
Egentligen har jag inte så mycket att säga just nu.
Vad jag egentligen borde göra nu är att skriva färdigt en universitetsinlämningsuppgift men det går lite trögt.
Däeför skriver jag detta istället.
Egentligen har jag inte så mycket att säga just nu.
Vad jag egentligen borde göra nu är att skriva färdigt en universitetsinlämningsuppgift men det går lite trögt.
Däeför skriver jag detta istället.
Dag 1
Under det här året ska jag jobba med min novellsamling varje dag. Den ska så småningom bli så pass färdig att jag känner att den går att skicka in till förlag för att fösöka få den publicerad.
Jag har inte riktigt greppat än att jag verkligen har bestämt mig för det men än så länge har kag hållit mitt löfte. 1 dag klar. 364 dagar kvar. Det kommer att gå. Jag tror på samlingen. Tror på mig själv.
2007 blir ett skrivarår. 1 termin distanskurs. 1 termin på egen hand.
Jag har inte riktigt greppat än att jag verkligen har bestämt mig för det men än så länge har kag hållit mitt löfte. 1 dag klar. 364 dagar kvar. Det kommer att gå. Jag tror på samlingen. Tror på mig själv.
2007 blir ett skrivarår. 1 termin distanskurs. 1 termin på egen hand.
