Pessimissten talar

Det här med kärlek.
Jag tror att jag kommer att bli besviken igen.
Och förmodligen kommer jag att göra bort mig också.

Är det värt att göra bort sig om man vet att man bara kommer att bli besviken?


Om jag låter bli att försöka kommer jag att undra under resten av mitt liv vad som hade kunnat bli.
Och så kommer jag att försöka intala mig att jag gjorde rätt.
Att jag bara skulle ha gjort bort mig för att bli besviken.

Länge, eller längre än vanligt trodde jag på mina rosaskimmrande drömmar. Kärlekspessimissten hade nog tagit semester. Men nu är semestern tydligen slut.
Och jag undrar om jag någonsin kommer att bli tillsammans med någon.

Men jag fortfarande längtar jag efter att få se henne fast jag är inte llika säker längre på att jag kommer att försöka. Fast man vet aldrig, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback