Om Pride
Om Pride
Det spelar ingen roll vad som har hänt dagarna innan festivalen öppnar. Spelar ingen roll hur roligt jag har haft med de andra volontärerna.
På invigningsdagen när jag undersöker parkområdet för första gången då alla tält är öppna, då besökarna har strömmat in. När man ser folkmassan, alla regnbågsflaggor. Alla homopar, alla transor, m.m.. alltid samma känsla som fyller hela min kropp. En tårögd glädje, stolthet och lättnad. Innanför Prides stängsel (som jag hjälpt till att sätta upp) behöver man inte oroa sig för att någon ska tycka att man är äcklig, konstig, sjuk eller liknande på grund av sin sexuella läggning. Fast alla är väldigt olika slås jag ändå alltid av en känsla av en väldigt fin gemenskap. Det är mer också men jag kan verkligen inte sätta ord på det.
För övrigt: Nu när jag äntligen har tagit itu med att börja på att avsluta min textsamling om Nelly känner jag att jag kanske borde byta namn på min hjältinna. Det känns logiskt men konstigt. Jag har ju levt med Nelly så länge men jag hade ju ändå hur som helst tänkt ändra titeln på verket till något annat än Nelly. Ska jag, ska jag inte?
hej, fint skrivet om pride.
Jag tänkte lite angående Nelly, känner ju till henne lite i alla fall efter distanskursen. Nelly är ett fint namn, men det ska vara rätt. Jag menar, det finns föräldrar som byter namn på sina barn när de har blivit ett par månader, för att det känns mer rätt. Follow the heart :) ha det bra!